• h i m m e l o c h h e l v e t e •
2016
Jag har varit oerhört frånvarande från sociala medier den senaste tiden. Jag har varken haft ork eller lust.
Jag fullkomligt älskar att vara gravid och bära mitt barn. Jag älskar att känna hans sparkar och det är helt fantastiskt att både han och min kropp vet precis hur en graviditet går till och hur de ska förbereda sig inför den kommande förlossningen.
Men min kropp mår allt annat än bra. Jag har så fruktansvärt ont i min grundsmärta, foglossningen har börjat ta över mer och mer, lille A borrar sig nedåt så kraftfullt att det smärtar och ilar i hela nedre delen av magen samt underlivet samtidigt som jag har förvärkar och han också har fullt party därinne.
Sen fick jag i förra veckan veta att jag har B12-brist. Inte farligt lågt värde, men en bit under gränsvärdet, och det är det som gör mig så otroligt trött också (utöver graviditeten i sig).
Det är just nu ett rent helvete för kroppen! Men - jag ångrar inte graviditeten, jag ångrar inte min son, det kommer inte att påverka min son under uppväxten. Men just nu vill jag bara att tiden ska flyga förbi så att kroppen kan få lite vila från den här belastningen.
Jag mår dock ändå bra! Hur knasigt det än låter i sammanhanget, men jag mår så otroligt bra mentalt. Jag njuter av min graviditet och den tid som är nu innan han behagar att kika ut. Men jag skulle ljuga om jag sa att jag inte längtar efter vecka 37 och att han är färdigbakad så att han är välkommen ut.
